Vi blir lurade.

Blodsockret var bra, men patienter dog.

Det är titeln på kapitel 16 i Deadly MEDICINES and organised CRIME. How big pharma has corrupted healthcare av Peter C Götzsche.

Det gäller läkemedlet rosiglitazone (Avandia) trotts att det fanns problem med hjärtat under försök, så godkändes medicinen.

Hur kunde detta ske, om inte genom påverkan av en patientförening. Alla som skall jobba för patienter och har dörren öppen för pengar, har ingen trovärdighet. De kan kalla de stiftelse och ta mot pengar, pengar delas inte ut utan krav.

En medlem av kommittén som skulle godkänna läkemedlet, berättar för BMJ (medicinsk tidskrift), att han hade blivit kontaktad av respekterade medlemmar från diabetesföreningar, för att på skynda godkännandet av ”under” medicinen. Det fanns egentligen inget behov av den nya medicinen, då det redan fanns flera på marknaden som fyllde samma funktion.
Man skulle göra säkerhets analyser, på medicin först efter godkännandet, men läkemedelsföretagen har inte bråttom med att ta fram dessa analyser. Det tog 11 år av gömda data innan de kom fram att man kunde dö av medicinen.
Mary Anne Rhyne en person på företaget Glaxo Smithe Kline, sa att man inte hade gått ut med resultaten av studien för ”Den bidrog inte på något viktigt sätt, med ny information”. Den var viktig för företaget, då man stoppade alla jämförande studier framöver. Uttalande innebär att man hela tiden visste att man kunde dö, för dödsrisken var inget nytt.

Rosiglitazone togs bort från marknaden i Europa i september 2010.

Den som vill ha alla detaljer i detta rekommenderar jag att läsa boken. Det är mycket mer vänder runt denna diabetes medicin, som fick hjälp av patientföreningar att bli godkänd. Patientföreningen har påskyndat en handläggning av godkände av en medicin och detta har lett till en fara för de egna medlemmarna.

Jag kanske är cynisk, men jag litar inte på de som tar mot pengar och agerar i läkemedelsbolagens intresse. Det förekommer liknande saker i Sverige, där man går in och påverkar och där vinnaren av det man vill uppnå inte är medlemmarna. Att sitta på två stolar kan vara lönsamt för personen som gör de, men det är förödande för en förening. Följ pengarna och se vad som ligger bakom, man delar inte ut pengar för man är ”snäll”.

Den Olydiga Diabetikern Lars Lindblom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *